i en värld byggd av män för männen
♀ ♀ ♀ ♀ ♀ ♀
Inombords suckar jag, när syster säger att det inte borde heta "feminism". Utan att en borde kämpa för jämställdhet åt båda håll, för både män och kvinnor. Men jag är tålmodig, för hon är min syster - inte bara blodsligt. Och hon nickar när jag förklarar. Så långt räcker i alla fall hennes sossefeminism. Syster som har skaffat en snubbe och kanske tror hon att han gör henne lycklig. Men jag kan inte låta bli att se hans livsfarliga potential och dagliga förtryck. Fast jag håller käft, det skulle bara skada. Hon är alltför indoktrinerad. "Inte alla män" kan jag punktera en annan gång. Syster som pratar om hur hon kommer gynnas av kvotering. Jag gråter blod. Men hon säger att det är så självklart för henne att alla ska behandlas lika oavsett kön eller läggning eller hudfärg eller funktion - och visst är det precis så självklart och precis så enkelt. Men ändå står vi här, tvåtusenjävlafemton, och "firar" internationella kvinnodagen.
♀ ♀ ♀ ♀ ♀ ♀
Jennifer
Angående din syster, så tycker jag att du borde göra något. Hon kanske kommer ta illa upp nu, men hon kommer nog tacka dig sedan. Det är jätteviktigt att som utomstående reagera om en kvinna förtrycks av en man i en relation! Ofta ser hon det kanske inte själv eller kan/orkar inte ta sig ur det själv.
Kram <3 (och du skriver så himla bra!!)
Svar:
nihilisten