Skolkar och provar vita klänningar istället. Du kommer inte behöva den. Jag kan leva med att psyket trasslar, för det har det väl alltid gjort och jag är van. Men när kroppen börjar gå sönder orkar jag inte. Allergisk reaktion mot univserum. Illamående, yr och palpitationer, övertygad om att jag ska svimma eller spy men ingenting händer och jag fortsätter gå. Trötthet som sömn inte botar och klockan som bara rusar. Knäet trasslar och jag inser att det inte är någon som helst ide att ansöka till GMU. Inte i år. Nästa år ska du vara död. Sista anmälningsdag till en folkhögskola. Blundar och letar vita klänningar istället. Ingen ide, kommer aldrig in ändå. Tjockisproblem och skolstress. Ångest i halsen, på väggarna, på läpparna. Typ vilken sekund som helst kommer allt gå åt helvete. Tiden tickar och jag hänger inte med, ingen kontroll alls. Verkligheten kommer ikapp och snart faller allt. Två och en halv månad. Andas och stå ut. Inte blir det bättre sen, men det blir i alla fall ett nytt, ett annat helvete.

 

 

 

 

 

 

 

 

"Det här bandet

Som om livet hängde på det."

OM DET GÖR. FAN HELVETE.