plötsligt står du där övergiven i regnet
Det är nattsvart nu,
men det finns ett ljus som aldrig släcks
i sångerna från min uppväxt
och jag står maktlös inför kärleken.
Jag ska aldrig någonsin glömma hur det känns.
Det går över, det går över, (går det någonsin över?)
Jag ska andas in och andas ut.
Jag ska hålla huvudet högt.
Jag ska leva, leva livet.
För er.
Då som nu för alltid.
Järnspöken
Ja, ja, ja. Vi kämpar tillsammans. Hårt mot hårt mot ensamheten men vi har varandra. Vi förenas och skiljs åt med bokstaven K.
Svar:
nihilisten
